England-Portugal-Spanien- snart Sverige!

Med en miljon tårar och några fler lämnade jag alla mina fina vänner bakom mig. Kändes så hemskt att se när dom stod på marken och höll om varandra och grät när jag satt i bussen och ritade meddelanden på bussfönstret till dom så att dom skulle bli lite gladare. Men med mig satt Antonia, Pia och Anna och det tog ett tag innan vi slutade gråta och lyckades somna under soluppgången. På Heathrow blev det stressigt med att checka in och jag fick springa genom halva flygplatsen, som inte är så liten heller, för att inte missa mitt plan.
Landade i Lissabon, där jag skulle spendera fem timmar. Det var inte lätt att sysselsätta sig på en flygplats där ingen pratade engelska och affärerna var väldigt begränsade. Några Sex and the City avsnitt lyckades hålla mig ifrån att dö av tråkigheten. När dom fem hemska timmarna hade gått fick jag sätta mig i en minibuss med vingar, alltså ett väldigt litet flygplan som lät som hundra stora flygplan. Två timmar senare landade jag i Valencia och dog av värmen och dog även av att mitt bagage inte fanns med på planet. Tydligen så hade det inte rört sig en meter ifrån Heathrow så jag fick ju lite smått panik eftersom jag har i stort sett allting i den... Men vi lyckades, på knackig spanska eftersom ingen i Spanien pratar engelska, skicka efter väskan så den kom idag vid dörren så jag tror jag nästan kommer att överleva här!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0