Jag kommer ihåg för ungefär tre år sedan när jag var i Spanien.
Jag och mamma gick på stranden och pratade om framtiden.
Om hur det var att börja högstadiet. Jag fick alla tips
på hur jag skulle göra när det blev jobbigt, hur jag skulle träna
inför prov. Och jag kommer ihåg hur förväntansfull jag var på
att få börja i en ny klass även fast jag var rädd. Rädd för alla stora nior,
för att bli slängd i dammen, rädd för att bli utelåst ifrån lektionen.

Men nu är jag ju här lite senare och har tagit mig igenom tre
jobbiga, men också väldigt bra år. Med minnen som hula-hula dans i dammen,
tre olika matte/no-lärare, Twilight-tiden, den fruktansvärda skollunchen och svettiga
gympalektioner kommer jag på fredag gå ut ur den där jäkla kyrkan och
vara skitglad. Och även fast våran klass har varit så splittrad med
en stoooor del bråk och uppdelningar kommer jag faktiskt sakna den.

Och jag kommer även minnas alla dessa konstiga saker vi har sagt.


"LYKTSTOLPEN GÅR!"
"Mejreme on ICE!"
"Alltså, visst är det igentligen ganska mysigt att vara kvar på skolan
när den är tom....det är liksom ingen här..."
"Åke, har du knarkat nån gång?"
"ARGHHGHGH QUASIMODO!!!!!"

och många fler saker som jag inte kommer på för tillfället
men nu ska jag försöka att sluta klia på alla myggbett
och titta lite på true blood eller spela lite på min roliga gubbe på the sims ....